Kapitel 22 i Laozi

Kinesisk text

曲qū则zé全quán，枉wǎng则zé正zhèng；
洼wā则zé盈yíng，弊bì则zé新xīn；
少shǎo则zé得dé，多duō则zé或huò。
是shì以yǐ圣shèng人rén抱bào一yī为wéi天tiān下xià式shì。
不bù自zì见xiàn，故gù明míng；
不bù自zì是shì，故gù彰zhāng；
不bù自zì伐fá，故gù有yǒu功gōng；
不bù自zì矜jīn，故gù长cháng。
夫fú惟wéi不bù争zhēng，故gù天tiān下xià莫mò能néng与yú之zhī争zhēng。
古gǔ之zhī所suǒ谓wèi“曲qū则zé全quán”，岂qǐ虚xū语yǔ？
故gù成chéng全quán而ér归guī之zhī。

Översättning

Det som är ofullständigt blir fullständigt.
Det som är böjt blir rätt.
Det som är tomt blir fullt.
Det som är slitet blir nytt.
Med få (önskningar) uppnår man Dao; med många (önskningar) går man vilse.
Därför håller den vise Enheten (Dao) och är en förebild för världen.
Han framhåller inte sig själv, därför lyser han.
Han godkänner inte sig själv, därför blir han framstående.
Han berömmer inte sig själv, därför har han förtjänst.
Han upphöjer inte sig själv, därför är han överlägsen andra.
Han strider inte, därför finns det ingen i riket som kan strida mot honom.
De gamlas axiom: "Det som är böjt blir fullständigt", var det tomma ord?
När människan har blivit verkligen fulländad, (världen) kommer att underkasta sig honom.

Anmärkningar

De sex första meningarna (till "därför") är alla uttryck lånade från de gamla.

Enligt E har ordet 曲 qū (vulgärt böjd) här betydelsen 缺 quē, "det som saknar något för att vara fullständigt", till exempel månen som ännu inte är full. Dessa uttryck och det följande ska tas bildligt. (Jfr kap. XLI, XLV). E: De sex första meningarna förklaras nedan av 老子 Lǎozǐ, när han säger: Han håller Enheten och är en förebild för världen; han framhåller inte sig själv, därför lyser han, etc.

Till exempel masken, 蚯蚓 qiūyǐn, som rörelser sig genom att böja och sträcka ut sig.

När marken är låg och urgröpt samlas vattnet där. Denna mening betyder (E) att den som ödmjukar sig snart blir upphöjd (litterärt "får tillökning").

Det vill säga den som söker mörkret lyser allt mer.

少则得 shǎo zé dé, det vill säga: Han gör det till en lag att söka det väsentliga. 多则惑 duō zé huò, det vill säga: Den som har omfattande kunskaper har få viktiga saker.

Med 寡 guǎ "få saker" och 多 duō "många saker" menar C rikedom eller kunskaper som förvärvas genom studier. I Dao-praktiken, säger han, har man inte många önskningar, eftersom en stor mängd saker orsakar förvirring. Om du har mycket rikedom förblindar den dig; om du har förvärvat mycket genom studier kastar överflödet av kunskap dig i blindhet.

Den vise glömmer försiktigheten, avstår från studier och riktar sitt hjärta åt ett håll; därför når han Dao. Därför säger författaren: "Med få önskningar uppnår man (Dao); deras stora antal förvirrar oss".

Världens människor söker att känna till och se många saker, men de avlägsnar sig bara från Dao. Därför säger författaren: "Det stora antalet (saker eller önskningar) förvirrar oss".

Han identifierar sig med Dao och önskar då att alla människor ska följa hans exempel.

Han berömmer inte sig själv och framhåller inte sig själv.

Han har förtjänst och berömmer sig inte, därför tillskriver världen honom förtjänsten av stora gärningar.

Han är placerad över människor och utnyttjar inte sin överlägsenhet.

Han ödmjukar sig (litterärt "böjer sig") för att följa andras råd.

Vi tvistar för att vi har ett jag (på tyska das Ich), det vill säga vår individualitet. Den vise tvistar inte för att han är fri från jaget. Den vackraste dygden är att vara fri från jaget; och då, vilken man i riket kan tvista eller strida mot oss?

Aliter B: Människor gläds av hjärtat och underkastar sig uppriktigt honom. Förtjänsten ska tillskrivas (归 guī) den vise.

Aliter C: De återvänder (归 guī) till sin naturliga enkelhet.