XV.1. Ling, fursten av Wei, frågade Konfucius om krigskonst. Konfucius svarade:
— Jag har lärt mig att ordna offerkärl och skålar; jag har inte lärt mig att leda arméer.
Konfucius reste bort nästa dag. I staten Chen fick de slut på mat. Hans följeslagare var försvagade av hunger; ingen av dem hade kraft att resa sig. Zilu, förargad, visade sig inför honom och sade:
— Även den vise kan hamna i nöd?
— Den vise, svarade Mästaren, förblir standaktig och modig i nöden. En simpel man, i nöd, känner ingen lag.
子曰：“赐也，如以予为多学而识之者与？”对曰：“然。非与？”曰：“非也。予一以贯之.”
XV.2. Mästaren sade:
— Ci, anser du att jag är en man som har lärt sig mycket och behållit mycket?
— Ja, svarade Zigong. Har jag fel?
— Du har fel, svarade Konfucius. En enda sak ger mig förståelse för allt.
子曰：“由，知德者鲜矣.”
XV.3. Mästaren sade:
— You, få känner till dygden.
Anmärkning: Den som inte besitter den kan varken känna till dess natur eller dess charmer.
子曰：“无为而治者，其舜也与？夫何为哉。恭己正南面而已矣.”
XV.4. Mästaren sade:
— Shun var en härskare som, nästan utan att behöva göra något, höll riket i perfekt ordning. Vad gjorde han? Han vakade noggrant över sig själv och satt allvarligt med ansiktet vänt mot söder.
子张问行。子曰：“言忠信，行笃敬，虽蛮貊之邦行矣。言不忠信，行不笃敬，虽州里行乎哉？立，则见其参于前也；在舆，则见其倚于衡也。夫然后行。”子张书诸绅。
XV.5. Zizhang frågade hur man kan påverka andra människor. Mästaren svarade:
— En man som är sanningsenlig och pålitlig i sina ord, försiktig och omsorgsfull i sina handlingar, kommer att ha inflytande, även bland barbarerna i söder eller norr. En man som varken är sanningsenlig eller pålitlig i sina ord, varken försiktig eller omsorgsfull i sina handlingar, kommer han att ha något inflytande, även i en stad eller by? När du står, se i dina tankar dessa fyra dygder framför dig. När du är i en vagn, betrakta dem sittande på oket. På detta sätt kommer du att vinna inflytande.
Zizhang skrev dessa ord från Mästaren på sitt bälte.
子曰：“直哉史鱼。邦有道如矢，邦无道如矢。君子哉遽伯玉。邦有道则仕，邦无道则可卷而怀之.”
XV.6. Mästaren sade:
— Vilken rättskaffenhet hos historiografen Yu! Oavsett om styret är gott eller dåligt, följer han alltid den räta vägen, som en pil. Vilken visdom hos Ju Boyu! När styret är gott, tjänar han. När styret är dåligt, vet han att dra sig tillbaka och behålla sin dygd gömd.
Anmärkning: Historiografen var en officiell krönikör. Yu var daifu i staten Wei; han hette Qiu. Efter sin död gav han fortfarande råd till sin furste. Sjuk och på dödsbädden sade han till sin son: "Vid furstens hov kunde jag inte uppnå att ämbeten gavs till visa män och nekades ondskefulla. Efter min död behöver ni inte utföra några begravningsriter. Det räcker att placera min kropp i salen i norr." Fursten, som kom för att utföra de sedvanliga klagosångerna, frågade om orsaken till denna särart. Den avlidnes son svarade med djup sorg: "Min far befallde så." "Det är mitt fel," sade fursten. Omedelbart beordrade han att den avlidnes kropp skulle kläs i den sal där man hedrar sina gäster. Sedan satte han Ju Boyu i ämbete och avlägsnade Mi Zixia (sin ovärdige minister).
子曰：“可与言而不与之言，失人；不可与言而与之言，失言。知者不失人，亦不失言.”
XV.7. Mästaren sade:
— Om du vägrar att undervisa en man som har rätt förutsättningar, förlorar du en man, det vill säga du lämnar en man i okunnighet som du kunde ha gjort vis och dygdig. Om du undervisar en man som inte har rätt förutsättningar, förlorar du dina läror. En klok man förlorar varken människor eller sina läror.
子曰：“志士仁人，无求生以害仁，有杀身以成仁.”
XV.8. Mästaren sade:
— En man som är perfekt eller besluten att bli det, söker aldrig rädda sitt liv på bekostnad av sin dygd. Det finns omständigheter då han offrar sitt liv, och därmed fulländar sin dygd.
子贡问为仁。子曰：“工欲善其事，必先利其器。居是邦也，事其大夫之贤者，友其士之仁者.”
XV.9. Zigong frågade vad man ska göra för att bli perfekt. Mästaren svarade:
— Hantverkaren som vill göra sitt arbete väl måste börja med att slipa sina verktyg. I det land där han bor, ska han tjänstgöra hos de bästa daifu; han ska umgås med de mest perfekta människorna.
颜渊问为邦。子曰：“行夏之时，乘殷之辂，服周之冕，乐则韶舞。放郑声，远佞人。郑声淫，佞人殆.”
XV.10. Yan Yuan frågade Konfucius vad man ska göra för att styra en stat väl.
Mästaren svarade:
— Kejsaren bör följa Xia-dynastins kalender. Han bör använda Yin-dynastins vagnar och bära Zhou-dynastins krona vid ceremonier. Han bör låta framföra Shao-sångerna. Han bör förbjuda Zheng-statens sånger och hålla smickrare på avstånd. Zheng-sångerna är obscena; smickrare är farliga.
子曰：“人无远虑，必有近忧.”
XV.11. Mästaren sade:
— Den vars förutseende inte sträcker sig långt, kommer snart att hamna i svårigheter.
子曰：“已矣乎！吾未见好德如好色者也.”
XV.12. Mästaren sade:
— Måste man ge upp hoppet? Jag har ännu inte sett en man som älskar dygden lika mycket som en vacker yta.
子曰：“臧文仲，其窃位者与？知柳下惠之贤，而不与立也.”
XV.13. Mästaren sade:
— Använde inte Zang Wenzhong sin ställning som en tjuv? Han kände till visheten hos Hui av Liuxia, men bad inte honom att bli kollega vid furstens hov.
Anmärkning: Hui av Liuxia var Chen Huan, även kallad Qin, stor prefekt i Lu. Han fick sin lön från staden Liuxia. Han fick det postuma namnet Hui, som betyder Välgörande.
子曰：“躬自厚而薄责于人，则远怨矣.”
XV.14. Mästaren sade:
— Den som kritiserar sig själv strängt och andra med mildhet undviker missnöje.
子曰：“不曰如之何如之何者，吾末如之何也已矣.”
XV.15. Mästaren sade:
— Jag har inget att göra för den som inte frågar: Hur ska jag göra detta? Hur ska jag göra det?
子曰：“群居终日，言不及义，好行小慧，难矣哉！”
XV.16. Konfucius sade:
— De som samlas i grupper och tillbringar hela dagen tillsammans, som inte säger något gott och följer sina egna vilseledande insikter, vilka svårigheter kommer de inte att möta!
Anmärkning: De kan inte gå in på dygdens väg; de kommer att få sorg och bekymmer.
子曰：“君子义以为质，礼以行之，孙以出之，信以成之。君子哉！”
XV.17. Mästaren sade:
— Den vise tar rättvisan som grund; han praktiserar den enligt de regler som fastställts av de forna; han visar den ödmjukt; han bevarar den alltid ärligt. En sådan man förtjänar namnet vis.
子曰：“君子病无能焉，不病人之不己知也.”
XV.18. Mästaren sade:
— Den vise bekymrar sig över att inte kunna praktisera dygden fullkomligt; han bekymrar sig inte över att inte vara känd av människor.
子曰：“君子疾没世而名不称焉.”
XV.19. Mästaren sade:
— Den vise vill inte dö innan han har gjort sig värdig beröm.
子曰：“君子求诸己，小人求诸人.”
XV.20. Mästaren sade:
— Den vise förväntar sig allt av sina egna ansträngningar; den vulgäre mannen förväntar sig allt av andras gunst.
子曰：“君子矜而不争，群而不党.”
XV.21. Mästaren sade:
— Den vise är självbehärskad och har inga tvister med någon; han är social, men inte partisk.
子曰：“君子不以言举人，不以人废言.”
XV.22. Mästaren sade:
— Den vise utnämner inte en man till ämbete enbart för att han har hört honom tala väl; och han förkastar inte ett gott ord bara för att det har sagts av en ond man.
子贡问曰：“有一言而可以终身行之者乎？”子曰：“其恕乎！己所不欲，勿施于人.”
XV.23. Zigong frågade om det fanns ett påbud som omfattade alla andra, och som man borde följa hela livet. Mästaren svarade:
— Är det inte påbudet att älska alla människor som sig själv? Gör inte mot andra det du inte vill att andra ska göra mot dig.
子曰：“吾之于人也，谁毁谁誉。如有所誉者，其有所试矣。斯民也，三代之所以直道而行也.”
XV.24. Mästaren sade:
— Vem har jag kritiserat eller lovordat i överdrift? Om jag lovordar någon, är det för att jag har sett att han kommer att göra sig värdig de beröm jag ger honom. Vårt folk är fortfarande det som kejsarna under de tre dynastierna behandlade med största rättvisa.
子曰：“吾犹及史之阙文也，有马者，借人乘之，今亡矣夫！”
XV.25. Mästaren sade:
— I min ungdom kunde jag ännu se en historiograf som inte skrev något som han inte var säker på, en rik man som lånade ut sina hästar till andra. Nu ser man inte längre sådana.
子曰：“巧言乱德，小不忍则乱大谋.”
XV.26. Mästaren sade:
— Vackra ord får en att ta last för dygd. Liten otålighet förstör ett stort projekt.
子曰：“众恶之，必察焉；众好之，必察焉.”
XV.27. Mästaren sade:
— När folkhat eller folkfavorit riktas mot en man, måste man undersöka hans beteende, innan man dömer om han är värdig kärlek eller hat.
子曰：“人能弘道，非道弘人.”
XV.28. Mästaren sade:
— Människan kan utveckla och förbättra sina naturliga dygder; de naturliga dygderna gör inte människan perfekt.
Anmärkning: De dygder som naturen ger varje människa (med existensen) är perfekta i sig själva. Skillnaden mellan goda och onda beror på skillnaden i de element som deras kroppar består av, och de vanor de har förvärvat. När en vis man håller skola, kan alla människor, under hans ledning, återfå den ursprungliga perfektionen i sina naturliga dygder, och förtjäna att inte längre räknas bland de onda.
子曰：“过而不改，是谓过矣.”
XV.29. Mästaren sade:
— Att inte rätta sig efter ett ofrivilligt misstag, är att begå ett verkligt misstag.
子曰：“吾尝终日不食，终夜不寝，以思，无益，不如学也.”
XV.30. Mästaren sade:
— Förr tillbringade jag hela dagar utan att äta och hela nätter utan att sova, för att meditera. Jag drog liten nytta av det. Det är bättre att studera hos andra.
子曰：“君子谋道不谋食。耕者，馁在其中矣；学也，禄在其中矣。君子忧道不忧贫.”
XV.31. Mästaren sade:
— Den vise riktar alla sina tankar mot dygden, inte mot mat. Odlaren brukar jorden för att få sin mat; men när skörden uteblir i hans arbete möter han nöd och hunger. Å andra sidan, den vise, som endast arbetar för att förvärva dygd, drar till sig heder och rikedom. Han ägnar all sin omsorg åt dygden och bekymrar sig inte om fattigdom.
子曰：“知及之，仁不能守之，虽得之，必失之。知及之，仁能守之，不庄以莅之，则民不敬。知及之，仁能守之，庄以莅之，动之不以礼，未善也.”
XV.32. Mästaren sade:
— Om någon känner till de visas lära men inte har tillräckligt med dygd för att sätta den i praktik, kommer hans kunskap inte att gagna honom. Om någon känner till de visas lära och kan sätta den i praktik, men saknar allvar i det offentliga livet, kommer folket inte att respektera honom. Om någon känner till de visas lära, är kapabel att sätta den i praktik, uppträder allvarligt i det offentliga livet, men inte styr folket enligt de fastställda reglerna, är det ännu inte perfektion.
子曰：“君子不可小知，而可大受也。小人不可大受，而可小知也.”
XV.33. Mästaren sade:
— Man kan inte bedöma den vise i små saker, men man kan anförtro honom stora saker. Man kan inte anförtro stora saker åt den vulgäre mannen; men man kan bedöma honom i små saker.
子曰：“民之于仁也，甚于水火。水火，吾见蹈而死者矣，未见蹈仁而死者也.”
XV.34. Mästaren sade:
— Dygden är mer nödvändig för folket än vatten och eld. Jag har sett människor dö genom att gå i vatten eller eld; jag har aldrig sett någon dö genom att gå på dygdens väg.
子曰：“当仁不让于师.”
XV.35. Mästaren sade:
— Den som främst ägnar sig åt att praktisera dygden kan tävla med en mästare, det vill säga styra sig själv och andra.
子曰：“君子贞而不谅.”
XV.36. Mästaren sade:
— Den vise håller fast vid sanningen och plikten; han håller inte envist fast vid sina idéer.
子曰：“事君，敬其事而后其食.”
XV.37. Mästaren sade:
— Den som tjänar sin furste måste utföra sin uppgift med stor omsorg, och tänka på sin lön först i sista hand.
子曰：“道不同，不相为谋.”
XV.38. Mästaren sade:
— Den vise tar emot alla människor i sin skola, utan åtskillnad.
子曰：“辞，达而已矣.”
XV.39. Mästaren sade:
— Språket ska tydligt uttrycka tanken, det räcker.
师冕见，及阶，子曰：“阶也。”及席，子曰：“席也。”皆坐，子告之曰：“某在斯，某在斯。”师冕出，子张问曰：“与师言之，道与？”子曰：“然。固相师之道也.”
XV.41. Musikprefekten Mian besökte Konfucius. När han kom till trappan sade Mästaren:
— Här är trappan.
När han kom till mattan sade filosofen:
— Här är mattan.
När alla hade satt sig, sade Mästaren till musikprefekten:
— En viss person är här; en viss person är där.
När prefekten Mian hade gått, frågade Zizhang om det var en plikt att informera musikprefekten på detta sätt.
— Visst, svarade Mästaren, det är en plikt att hjälpa musikledarna på detta sätt.
