Kapitel 2 av Konfucius samtal

子zǐ曰yuē：为wéi政zhèng以yǐ德dé，譬pì如rú北běi辰chén，居jū其qí所suǒ，而ér众zhòng星xīng共gòng之zhī。

II.1. Mästaren säger:— Den som styr en folkgrupp genom att ge goda exempel är som den nordliga stjärnan som förblir stilla medan alla andra stjärnor rör sig runt den.

子zǐ曰yuē：诗shī三sān百bǎi篇piān，一yī言yán以yǐ蔽bì之zhī，曰yuē：“思sī无wú邪xié。”

II.2. Mästaren säger:— De trehundra oderna i Shijing sammanfattas i ett ord: "Ha rättfärdiga avsikter."

子zǐ曰yuē：导dǎo之zhī以yǐ政zhèng，齐qí之zhī以yǐ德dé，民mín免miǎn而ér无wú耻chǐ。导dǎo之zhī以yǐ德dé，齐qí之zhī以yǐ礼lǐ，有yǒu耻chǐ且qiě格gé。

II.3. Mästaren säger:— Om en furste leder folket genom lagar och håller dem samman genom straff, kommer folket att avstå från ondska, men de kommer inte att känna skam. Om en furste leder folket genom goda exempel och håller dem samman genom ritualer, kommer folket att känna skam över ondska och bli dygdiga.

子zǐ曰yuē：吾wú十shí有yǒu五wǔ而ér志zhì于yú学xué，三sān十shí而ér立lì，四sì十shí而ér不bù惑huò，五wǔ十shí而ér知zhī天tiān命mìng，六liù十shí而ér耳ěr顺shùn，七qī十shí而ér从cóng心xīn所suǒ欲yù不bù逾yú矩jǔ。

II.4. Mästaren säger:— Vid femton års ålder ägnade jag mig åt studier. Vid trettio stod jag fast i vägen för dygd. Vid fyrtio var mitt sinne upplyst. Vid femtio förstod jag Guds vilja. Vid sextio förstod jag vad jag hörde utan att behöva fundera. Vid sjuttio följde jag mitt hjärtas begär utan att överträda gränserna.

孟mèng懿yì子zǐ问wèn孝xiào。子zǐ曰yuē：“无wú违wéi。”樊fán迟chí御yù，子zǐ告gào之zhī曰yuē：“孟mèng孙sūn问wèn孝xiào于yú我wǒ，我wǒ对duì曰yuē无wú违wéi。”樊fán迟chí曰yuē：“何hé谓wèi也yě？”子zǐ曰yuē：“生shēng，事shì之zhī以yǐ礼lǐ，死sǐ，葬zàng之zhī以yǐ礼lǐ，祭jì之zhī以yǐ礼lǐ。”

II.5. Meng Yizi frågade om pliktkänsla. Mästaren svarade:— Det innebär att man inte går emot.Senare, när Fan Chi körde Confucius, sa filosofen till honom:— Meng Sun frågade mig om pliktkänsla; jag svarade att det innebär att man inte går emot.Fan Chi frågade:— Vad menar du med det?Confucius svarade:— När föräldrarna lever, tjänar man dem med ritualer, och när de dör, begraver man dem med ritualer och offrar till dem med ritualer.

孟mèng武wǔ伯bó问wèn孝xiào。子zǐ曰yuē：“父fù母mǔ，唯wéi其qí疾jí之zhī忧yōu。”

II.6. Meng Wubo frågade mästaren om pliktkänsla, och fick svaret:— Föräldrar fruktar mest att deras barn blir sjuka.

Anteckningar:En god son delar föräldrarnas oro och följer deras känslor. Han försummar inget som tjänar till att bevara hans egen person.

子zǐ游yóu问wèn孝xiào。子zǐ曰yuē：“今jīn之zhī孝xiào者zhě，是shì谓wèi能néng养yǎng，至zhì于yú犬quǎn马mǎ，皆jiē能néng有yǒu养yǎng，不bù敬jìng，何hé以yǐ别bié乎hū？”

II.7. Ziyou frågade Confucius om pliktkänsla, och mästaren svarade:— Den pliktkänsla som praktiseras idag består bara i att ge föräldrarna det nödvändiga. Men även djur som hundar och hästar får av människor det de behöver. Om det man gör för föräldrarna inte åtföljs av respekt, vad är då skillnaden mellan dem och djuren?

子zǐ夏xià问wèn孝xiào。子zǐ曰yuē：“色sè难nán。有yǒu事shì，弟dì子zǐ服fú其qí劳láo，有yǒu酒jiǔ食shí，先xiān生shēng馔zhuàn，曾céng是shì以yǐ为wéi孝xiào乎hū？”

II.8. Zixia frågade om pliktkänsla, och mästaren svarade:— Det är svårt att lura med falsk pliktkänsla. Om föräldrarna eller äldre bröder har ärenden, om de yngre bröderna eller bröderna hjälper till; om de yngre har vin och mat, om de delar med sig till föräldrarna och äldre bröderna, är det då tillräckligt för att man ska kunna prisa deras pliktkänsla?

子zǐ曰yuē：吾wú与yú回huí言yán终zhōng日rì，不bù违wéi如rú愚yú，退tuì而ér省xǐng其qí私sī，亦yì足zú以yǐ发fā。回huí也yě不bù愚yú。

II.9. Mästaren säger:— Houei lyssnar på mina förklaringar hela dagen utan att ställa några invändningar eller frågor, som om han saknade förstånd. När han har gått igenom, ser jag till hans privata beteende, och där ser jag mina läror lysa. Houei saknar inte förstånd.

子zǐ曰yuē：视shì其qí所suǒ以yǐ，观guān其qí所suǒ由yóu，察chá其qí所suǒ安ān，人rén焉yān叟sǒu哉zāi！人rén焉yān叟sǒu哉zāi！

II.10. Mästaren säger:— Om man betraktar en människas handlingar, observerar hans motiv och undersöker vad som gör honom lycklig, kan han då dölja vem han är?

子zǐ曰yuē：温wēn故gù而ér知zhī新xīn，可kě以yǐ为wéi师shī矣yǐ。

II.11. Mästaren säger:— Den som repeterar det han redan vet och på så sätt förvärvar ny kunskap, kan snart lära andra.

子zǐ曰yuē：君jūn子zǐ不bù器qì。

II.12. Mästaren säger:— En klok man är inte som ett kärl eller ett verktyg.

子zǐ贡gòng问wèn君jūn子zǐ。子zǐ曰yuē：“先xiān行xíng其qí言yán而ér后hòu从cóng之zhī。”

II.13. Zigong frågade vad en klok man bör göra, och mästaren svarade:— Den kloke börjar med att göra vad han vill lära andra, och sedan lär han dem.

子zǐ曰yuē：君jūn子zǐ周zhōu而ér不bù比bǐ，小xiǎo人rén比bǐ而ér不bù周zhōu。

II.14. Mästaren säger:— Den kloke älskar alla människor och har ingen partiskhet. Den lilla människan är partisk och älskar inte alla människor.

子zǐ曰yuē：学xué而ér不bù思sī则zé罔wǎng，思sī而ér不bù学xué则zé殆dài。

II.15. Mästaren säger:— Att läsa eller lyssna utan att reflektera är meningslöst; att reflektera utan att läsa eller lyssna är farligt.

子zǐ曰yuē：攻gōng乎hū异yì端duān，斯sī害hài也yě已yǐ。

II.16. Mästaren säger:— Att studera motsatta läror är skadligt.

子zǐ曰yuē：由yóu，诲huì汝rǔ知zhī之zhī乎hū！知zhī之zhī为wéi知zhī之zhī，不bù知zhī为wéi不bù知zhī，是shì知zhī也yě。

II.17. Mästaren säger:— You, vill du att jag ska lära dig sanningen? Att veta vad man vet, och veta vad man inte vet, det är att veta sanningen.

子zǐ张zhāng学xué干gān禄lù。子zǐ曰yuē：“多duō闻wén阙quē疑yí，慎shèn言yán其qí余yú，则zé寡guǎ尤yóu。多duō见jiàn阙quē殆dài，慎shèn行xíng其qí余yú，则zé寡guǎ悔huǐ。言yán寡guǎ尤yóu，行xíng寡guǎ悔huǐ，禄lù在zài其qí中zhōng矣yǐ。

II.18. Zizhang studerade för att få en tjänst med lön. Mästaren sa:— Efter att ha hört mycket, låt de tvivelaktiga sidorna vara, och uttryck de andra med försiktighet, och du kommer att få lite kritik. Efter att ha sett mycket, låt de farliga sidorna vara, och gör det andra med försiktighet, och du kommer att ångra dig sällan. Om dina ord får lite kritik och dina handlingar få ånger, kommer lönen att komma av sig själv.

哀āi公gōng问wèn曰yuē：“何hé为wéi则zé民mín服fú？”孔kǒng子zǐ对duì曰yuē：“举jǔ直zhí错cuò诸zhū枉wǎng，则zé民mín服fú；举jǔ枉wǎng错cuò诸zhū直zhí，则zé民mín不bù服fú。”

II.19. Ai, furste av Lu, frågade Confucius:— Vad måste en furste göra för att folket ska vara nöjda?Filosofen svarade:— Om fursten utnämner rättfärdiga människor till ämbeten och avvisar de orättfärdiga, kommer folket att vara nöjda; om fursten utnämner orättfärdiga människor till ämbeten och avvisar de rättfärdiga, kommer folket att vara missnöjda.

季jì康kāng子zǐ问wèn：“使shǐ民mín敬jìng忠zhōng以yǐ劝quàn，如rú之zhī何hé？”子zǐ曰yuē：“临lín之zhī以yǐ庄zhuāng则zé敬jìng，孝xiào慈cí则zé忠zhōng，举jǔ善shàn而ér教jiào不bù能néng则zé劝quàn。”

II.20. Ji Kangzi frågade:— Vad måste man göra för att folket ska respektera fursten, vara lojala och uppmuntra till dygd?Mästaren svarade:— Om fursten uppträder allvarligt i offentligheten, kommer han att bli respekterad; om han är pliktkänslig och god mot sina undersåtar, kommer de att vara lojala mot honom; om han utnämner goda människor till ämbeten och undervisar de som inte kan, kommer han att uppmuntra folket till dygd.

或huò谓wèi孔kǒng子zǐ曰yuē：“子zǐ奚xī不bù为wéi政zhèng？”子zǐ曰yuē：“书shū云yún：孝xiào乎hū！惟wéi孝xiào友yǒu于yú兄xiōng弟dì，施shī于yú有yǒu政zhèng。是shì亦yì为wéi政zhèng。奚xī其qí为wéi为wéi政zhèng！”

II.21. Någon sa till Confucius:— Mästare, varför deltar du inte i regeringen?Filosofen svarade:— Säger inte skrifterna, när det gäller pliktkänsla: "Respektera dina föräldrar och var vänlig mot dina bröder, och utöva dessa dygder överallt under din regering"? Att utöva dygd i sin familj genom exempel är också att regera. Att ha en tjänst är det enda sättet att delta i regeringen?

子zǐ曰yuē：人rén而ér无wú信xìn，不bù知zhī其qí可kě也yě。大dà车chē无wú倪ní，小xiǎo车chē无wú杌wù，其qí何hé以yǐ行xíng之zhī哉zāi！

II.22. Mästaren säger:— Jag vet inte vad en man som saknar ärlighet kan vara till nytta för. Hur kan man använda en stor vagn utan ett ok för oxen, eller en liten vagn utan ett ok för hästarna?

子zǐ张zhāng问wèn：“十shí世shì可kě知zhī也yě？”子zǐ曰yuē：“殷yīn因yīn与yú夏xià礼lǐ，所suǒ损sǔn益yì，可kě知zhī也yě。周zhōu因yīn于yú殷yīn礼lǐ，所suǒ损sǔn益yì，可kě知zhī也yě。其qí或huò继jì周zhōu者zhě，虽suī百bǎi世shì，可kě知zhī也yě。”

II.23. Zizhang frågade om man kunde veta vad tio dynastier i framtiden skulle göra. Mästaren svarade:— Yin-dynastin följde Xia-dynastins ritualer; man kan veta vad de lade till eller tog bort genom dokumenten. Zhou-dynastin följde Yin-dynastins ritualer; vad de lade till eller tog bort finns också nämnt i dokumenten. Man kan veta vad framtida dynastier kommer att göra, även om de skulle vara hundra.

子zǐ曰yuē：非fēi其qí鬼guǐ而ér祭jì之zhī，谄chǎn也yě。见jiàn义yì不bù为wéi，无wú勇yǒng也yě。

II.24. Mästaren säger:— Den som offrar till en ande som han inte har rätt att offra till, är en smickrare. Den som ser vad som är rätt men inte gör det, saknar mod.