Grammatik för lektion 8

I den här sekvensen tar vi upp flera viktiga grammatiska punkter: pronomen för djur och saker, en ny klassificerare, nyansen mellan »lite» och det berömda kinesiska för situationsförändring.


Pronomenen 大家, och 它们

På kinesiska finns det ett specifikt pronomen för att benämna djur och objekt i tredje person: . Dess pluralform är 它们 tāmen.

Sammanfattning av tredje persons pronomen:

  • : han (för en man)
  • : hon (för en kvinna)
  • : den/det (för djur eller föremål)

Exempel från texten:
我家有一只狗,还有两只猫。它们都不大。
Wǒ jiā yǒu yì zhī gǒu, hái yǒu liǎng zhī māo. Tāmen dōu bú dà.
Jag har en hund och dessutom två katter. De är inte stora.

大家 dàjiā är ett pronomen som betyder »alla». Det används för att tilltala en grupp eller prata om en hel grupp.
Exempel: 大家好! Dàjiā hǎo! Hej alla!


Klassificeraren zhī

zhī är klassificerare för små djur (katter, hundar, fåglar etc.).

Exempel från texten:
我家有一狗。 Jag har en hund.
还有两猫。 Dessutom två katter.



一点儿 och 有点儿: två sätt att säga »lite»

Båda uttrycken betyder »lite», men de används på olika sätt.

1. 一点儿 yìdiǎnr: lite (efter verbet)

一点儿 placeras efter verbet. Det anger en liten mängd utan negativ konnotation.

Exempel:
他们都会说一点儿中文。 Tāmen dōu huì shuō yìdiǎnr Zhōngwén.
Alla kan prata lite kinesiska.

也会写一些汉字。
Och dessutom skriva några kinesiska tecken.

2. 有点儿 yǒudiǎnr: lite (före verbet)

有点儿 placeras före verbet (eller adjektiviska verb). Det är ett adverb och har ofta en negativ konnotation, obehag eller besvär.

Exempel från texten:
有点儿喜欢她。 Wǒ yǒudiǎnr xǐhuan tā.
Jag gillar henne lite grann (det är lite pinsamt…).


i slutet: situationsförändring

Partikeln le, som placeras i slutet av meningen, anger att en situationsförändring har inträffat: något är nytt eller annorlunda än tidigare. Det är en moduspartikel.

Exempel från texten:
我二十岁 Wǒ èrshí suì le.
Jag är (nu) tjugo år gammal. (= det är nytt, jag har uppnått den åldern)

她九岁 Tā jiǔ suì le.
Hon är (nu) nio år gammal.

Jämförelse:
我二十岁。 Jag är tjugo år gammal. (enkelt konstaterande, utan nyans)
我二十岁了。 Jag är (nu) tjugo år gammal. (det är så, jag har uppnått den åldern — det är nytt)



Uttrycket 有的: »vissa... andra...»

有的 yǒude betyder »vissa». Det används för att uttrycka en uppdelning inom en grupp: »vissa är X, andra är Y».

Exempel från texten:
他们有的是英国人,有的是美国人。
Tāmen yǒude shì Yīngguó rén, yǒude shì Měiguó rén.
Bland dem är vissa engelsmän, andra amerikaner.


Uttrycket 人很好: »att vara en bra människa»

I meningen 我的爸爸妈妈人很好。 Wǒ de bàba māma rén hěn hǎo. betyder ordet rén inte »en person» i egentlig mening, utan beskriver människans karaktär hos någon. Det är som att säga på svenska: »Mina föräldrar är schyssta människor.»

Strukturen är:


i betydelsen »med»

Vi har sett i sekvens 6 att betyder »och» (samordnande konjunktion mellan två substantiv). I denna sekvens får en annan betydelse: »med» (preposition).

Exempel från texten:
我喜欢它们玩。 Wǒ xǐhuan tāmen wán.
Jag gillar att leka med dem.

Hur skiljer man de två betydelserna åt? Det är kontexten som avgör:
爸爸妈妈 — pappa och mamma (mellan två substantiv = »och»)
它们玩 — leka med dem (före ett komplement + verb = »med»)